Skip to content

Birgitta Blom och de gröna påsarna

april 14, 2009

Birgitta Blom och de gröna påsarna

DN 96 05 21

Polemik: en liten indragen ram nedanför ingressen

Artikeln nedan gav upphov till polemik. Nästföljande artikel/artiklar är därför repliker på andras  inlägg, som av upphovsrättsliga skäl inte kan publiceras här. För at ta del av dessa texter, var god kontakta PressText, Mail: fakta@prb.se .
Tel: 08 – 738 38 60. Fax: 08 – 656 88 74
I detta fall: hovrättsrådet Birgitta Blom replikerade den 24 maj 1996 i DN.

Att byta ut domaren under pågående rättegång har varit vanligt i länder som Albanien. I Sverige får en domare inte rubbas med mindre han är brottslig, orkeslös eller sinnessjuk. Så vad var det som i hände i hovrättspresidenten Brigitta Bloms huvud den 12 december 1995?

I november 1995 blev hovrättsrådet Ingemar Rexed misstänksam. Han hade fått ett mål från Stockholms tingsrätt där två utlänningar dömts till tio respektive tolv års fängelse för grovt narkotikabrott. Bevisningen var klen. De två kunde aldrig ertappas med narkotika.

Däremot hade de upprepede gånger besökt en lägenhet i Farsta där polisen efter det att de gripits funnit stora mängder amfetamin. Av spaningsrapporten framgår att de två i övrigt uppträtt misstänkt.

De har ofta rest till Sverige, smugit skyggt på gatorna, haft gummihandskar hemma och stora penningsummor samt falska dokument på sig och ljugit i förhören. Den ene är för övrigt tidigare dömd för narkotikabrott. Det framstår således som mycket sannolikt att att de har någonting kriminellt att dölja. Däremot är det inte ställt utom rimligt tvivel att amfetaminet var deras.
Det framgår i målet att flera andra personer – som polisen inte fått tag i – haft tillgång till den aktuella lägenheten.

Det som fick hovrättsrådet särskilt misstänksam var emellertid de gröna kassarna. De dömda har vid femton tillfällen lämnat Farstavåningen ”med gröna Konsumkassar vilka det var något i” enligt polisen. De spanande konstaplarna har aldrig sett kassarna överlämnas till någon annan, inte heller har man undersökt innehållet eller låtit en narkotikahund diskret sniffa på bördan. (För övrigtär det som sagt inte bevisat att det fanns någon narkotika i Farstalägenheten vid dessa tillfällen.)

Men tingsrätten tog för givet att kassarna innehöll amfetamin och på basis av polisens okulära uppskattning av deras tyngd bestämde man bördornas värde till 500 000 kronor. De två befanns alltså skyldiga till att ha sålt knark för detta belopp.
Det tyckte hovrättsrådet Rexed var en väl lättvindigt dragen slutsats. Han förordnade att de fyra poliserna som kan se på en Konsumkasse vad den innehåller skall höras på nytt i hovrätten.

Domare Rexed var sedan tidigare misstänksam mot narkotikapolisens metoder. Han kände till åtminstone ett fall där polisen hjälpt sig själv på traven genom att placera ut narkotika hos en misstänkt och ett annat, som han själv anmält till JK, där polisen ”friserat en förundersökning bl a genom att föra in uppgifter från en misstänkts till en annan misstänkts berättelse trots dennes protester”.

Det är slutet av november. Domare Rexed sätter ut rättegången till den 14 december. Men han får inget tillfälle att höra poliserna. Den 12 december på morgonen får han veta att hans chef, dåvarande hovrättspresidenten Birgitta Blom, kopplat bort honom från målet.

Att byta ut domaren under pågående rättegång var en vanlig praktik i Albanien och i stater med närbesläktade politiska system. I civiliserade rättstater är det i grundlag förbjudet. Fyra paragrafer i regeringsformen garanterar en domares självständighet. Enligt 11 kap 5 par får en domare skiljas från tjänsten endast om han är brottslig, orkeslös eller sinnessjuk: ”om han genom brott eller grovt åsidosättande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbart olämplig . . .”, men då skall det till en domstol för att avgöra saken. Inte heller må domstolens sammansättning handplockas med hänsyn till målet (2 kap 11 par).

Det betyder att bland alla statsanställda intar domaren en unik särställning. Han må komma för sent, vara homosexuell, senfärdig, grälsjuk, muslim eller högerkvinna, hon må ha oläslig handstil, bära minikjol och försumma sina fiskaler, han må gifta om sig trettio gånger och med vem han vill, gå i bastkjol och på porrklubb eller till prostituerade och vara ordförande i sadomasochisternas riksförbund samt ryta till i pressen mot riksdag och regering. Man må tycka illa om sådana olater, men så länge domaren är rättskaffens i rättssalen och mentalt frisk skall ingen makt kunna rubba hans ställning. Det må tyckas opraktiskt, men det är den yttersta och starkaste garantin för självständiga domstolar och för rättsäkerheten.

Samma dag som han skildes från målet skrev följaktligen domare Rexed till justitiekanslern och anmälde att grundlagen frångåtts vid hovrätten. Därefter blev det Birgitta Bloms tur att förklara sig. Man läser och man häpnar: Kommer detta svar från en hovrättspresident eller är författarinnan föreståndare för en tvättinrättning? Här finns inga hänvisningar till de grundlagsregler som gäller för domare, däremot en myckenhet vanlig arbetsplatsskvaller. Jo, han är så långsam, Rexed, jo, kollegerna har klagat . . . Det är ovärdigt att ens referera, särskilt som det, i ljuset av grundlagen, saknar all relevans för saken.
Naturligtvis hade Birgitta Bloms beslut ”inte något att göra med omständigheterna i det brottmål som Rexed tar upp i sin anmälan”, står det i inlagan. Fint, tänker läsaren, det vill jag gärna tro, men varför skildes då Rexed från just det målet och inte från alla de andra han samtidigt hade hand om?

På denna fråga lämnar Birgitta Bloms brev till JK inget svar. Och därmed gör hon rättsväsendet en ny skada, ty nu det blir legitimt och ofrånkomligt att ställa andra frågor: Påverkades hon i sin attityd till domare Rexed av hans medborgerliga frispråkighet? Hans engagemang för fångarnas rättigheter? Av hans ordförandeskap i Medborgargruppen i ubåtsfrågan? Och vidare: Har Birgitta Bloms presidentskap i Svea hovrätt verkligen befordrat domares självständighet, självkänsla och yttrandefrihet? Man erinrar sig nämligen hur hon 1989, i ett tjänsteutlåtande, haft politiska synpunkter på en domartillsättning. (Se DN:s debattsida 23/5-91) Och man noterar oroat att ingen domare vid Svea hovrätt reagerat mot presidentens kränkning av grundlagen.

Nu ligger ärendet hos justitiekanslern. Tills JK meddelat annan åsikt gäller prejudikatet från Svea hovrätt av den 12 december 1995: man må byta domare när det passar.

MACIEJ ZAREMBA

PS Hur det gick för de tilltalade? Den extra inkallade domaren som ersatte Ingemar Rexed som föredragande i målet underkände bevisningen och friade de misstänkta. Men han blev nedröstad av majoriteten som i huvudsak fastställde tingsrättens dom och de tvåsiffriga fängelsestraffen. Målet bär numret B 2556/95 och har vägrats prövningstillstånd av högsta domstolen. Advokaterna går nu till Europadomstolen med åberopande av att domarens oberoende kränkts i hovrätten. DS

Annonser
No comments yet

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: