Skip to content

Sjukhusspionen har bara bytt adress

april 14, 2009

Sjukhusspionen har bara bytt adress

980912

Artikeln nedan gav upphov till polemik. Nästföljande artikel/artiklar är därför repliker på andras  inlägg, som av upphovsrättsliga skäl inte kan publiceras här. För at ta del av dessa texter, var god kontakta PressText, Mail: fakta@prb.se .
Tel: 08 – 738 38 60. Fax: 08 – 656 88 74

I detta fall: ”Vi censurerar inte” av Liv Beckström, Kommunalarbetaren,den 16 september 1998.

Det intressantaste med IB-affären är egentligen de fackliga spionernas antal och deras sinnelag. Tusentals personer (troligen goda familjefäder allihop) ansåg sig ha rätt att medverka i en åsiktsregistrering som i alla fall efter 1969 var olaglig. Just nu vädjar den amerikanske presidenten till medborgarna om förlåtelse för att ha talat osanning om en futtig affär. Sten Andersson, däremot, verkar närmast stolt över att ha ljugit svenskarna fulla med dementier om en olaglig spionorganisation. Jag tror att det är bäst att ta IB-folkets sinnelag på allvar. De måste ha några särskilda skäl att yvas över vad andra uppfattar som ogärningar.

Under teveutfrågningen i torsdags antydde Göran Persson att också Anders Björck kunde haft med IB att göra. Persson har nämligen hört en annan politiker antyda något i den vägen. (Kan det finnas ett bättre argument för en sanningskommission än Göran Perssons beteende? Kan statsministern kan väl alla; sedan är det bara en tidsfråga när de förgiftat debattklimatet.)

Emellertid tror jag inte att Persson velat kompromettera Anders Björck. Snarare ville han inskärpa att den olagliga åsiktsregistreringen ägt rum under brett samförstånd. Och därigenom antydde han vilken kulturfaktor som bäst förklarar både hur IB blev möjligt och varför dess spanare inget har att ångra.

I den korporativa demokrati som framfödde IB gäller nämligen att samförstånd är lika gott som skriven lag och att konsensus står över princip. I en korporativ demokrati kan därför de som tror sig representera majoriteten kränka lagar och andras rättigheter med orubbad förvissning om sin egen rättfärdighet. Därför förstår inte en Sten Andersson eller en Ebbe Carlsson varför de klandras för att ha brutit mot demokratins spelregler. Det är ju de, representanterna för majoritetsintressen, som är demokratin och som har makt att bestämma spelreglerna. När de bryter mot dem är det egentligen bara ett mera direkt sätt att utöva sitt demokratiska mandat. Litet informellt visserligen, men va faan . . . Och förresten gäller samförstånd också i konstitutionsutskottet.

Jag tror inte att detta är någon nidbild av IB-folkets sinnelag. Inte heller tror jag att IB tillhör historien. Hur dess anda verkar i dag kan studeras i Sveriges största fackförbund. I november i fjol fattade representanterna för Kommunals Stockholmsavdelning två beslut: ”de fackligt/politiskt ansvariga i sektionerna kan inte ha annan partitillhörighet än socialdemokraterna, dock krävs ej partibok”, samt att ”de fackligt/politiska studierna . . . kan inte heller nyttjas av de med annan partitillhörighet.” Beslutet förtäljer inte med vilka metoder man identifierar de obehöriga. Kanske med hjälp av de gamla, som Sten Andersson är så stolt över. Det innebär hur som helst att merparten av avdelningens 95 000 medlemmar i princip är utestängda från inflytande och från de studier som de bekostar genom sina avgifter. Att detta beslut verkligen gäller bekräftades när arbetsplatsombudet Göran Gustavsson i maj förbjöds att på Löwenströmska sjukhuset anordna LO:s ”demokraticirkel” (om ”makt, inflytande och allas lika värde”).

Gustavsson är visserligen vald av medlemmarna, men har väckt opinion mot arbetsgivarens, det vill säga det (s)-styrda landstingets, nedskärningar av psykvården, samt anmärkt på Kommunals originella valordning där styrelsens ordförande också presiderar över valberedningen. Jag medger att det låter nästan för bisarrt för att vara sant. Men den 11 juni bekräftade Kommunals ordförande Ylva Thörn att repskapets beslut var helt i sin ordning. Behöver jag tillägga att Gustavssons protester refuserats i Kommunalarbetarförbundets medlemstidning? Man får förmoda att det var av stilistiska skäl.

MACIEJ ZAREMBA

Annonser
No comments yet

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: