Skip to content

Ta ditt pick och pack och dra

april 14, 2009

Ta ditt pick och pack och dra. Maciej Zaremba funderar över vad som händer om utlänningsnämndens rättskultur sprider sig

DN 96 12 30

Bäste Andersson! I er ansökan om bygglov för åtta år sedan uppgav ni en adress vid Bogatan. Vid efterkontroll har det framkommit att ni i själva verket bodde vid Rogatan. Eftersom ni vilselett myndigheten på den punkten förtjänar inte heller era övriga uppgifter någon trovärdighet. Bygglovet förklaras därför för ogiltigt. Ni får riva huset. Detta beslut får ej överklagas.”

Så här ungefär kommer det att låta den dag utlänningsnämndens rättskultur smittats av på andra myndigheter. Det är nämligen osannolikt att en domare som är laglös och slampig på tisdagar (när det gäller Mulugeta Gerzgher) skall vara rättskaffens och rejäl på onsdagar (när det gäller Kalle Andersson). Utlänningsnämnden är nämligen inte tillräckligt isolerad från rättsväsendet i övrigt. Utan föregående karantän kan till exempel en domare eller nämndeman gå från utlänningsnämnden till en hederlig tingsrätt.

Tag Karin Bonnedahl som exempel. Hon är i dag moderat ledamot i utlänningsnämnden. I morgon sitter hon kanske och dömer i kammarrätt. Vad händer om hon tar med sig vad hon lärt i utlänningsnämnden? Hon läser nämligen inte handlingarna. Hon röstar med tjänstemännen. ”Jag litar fullständigt på dem”, har hon förklarat för Västerbottens-Kuriren (18/1 -95). Enligt lagen är det Karin Bonnedahls oberoende omdöme som utgör den demokratiska legitimeringen av utlänningsnämndens verksamhet.
Eller tag Birgit Råberg, domare från Stockholms tingsrätt, tidigare känd för att i utlänningsnämnden ha avgjort Mohammad Shakeris öde. Den 5 december beslutade Råberg och Bonnedahl, gemensamt och i samråd, att gymnasieeleven Mulugeta Gerzgher, efter fem år i Sverige, skall avvisas till Eritrea. Alla som kan tänkas ha ett ärende till Stockholms tingsrätt gör klokt i att studera detta fall. Ty det kan ju tänkas att rådman Råberg i brådrasket glömmer att göra skillnad på svartskalle och svensk och behandlar Andersson som hon behandlat Gerzgher. Risken finns, ty det står ju att vi skall vara lika inför lagen.

Mulugeta Gerzghers fall är enkelt. Han var inte sexton år fyllda när han 1991 flydde till sin syster i Sverige, efter det att hans mor och övriga syskon försvann i det eritreanska kriget. Systern Terhas hade sedan länge uppehållstillstånd. Men Mulugeta fick nej på första asylansökan. Sextonåringen kunde tryggt återvända till kriget, ansåg invandrarverket. När saken kom upp till utlänningsnämnden blev det avslag även där, nu med förklaringen att Mulugeta ”lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet”.

Uppgav han ett falsk namn? Nej. Men utlänningsnämndens Håkan Sandesjö (även han sedermera ansvarig för Mohammad Shakeris öde) har funnit att när Mulugetas syster fem år tidigare förhördes av polisen uppgav hon att Mulugeta var född 1972. Men Mulugeta själv säger 1975. Alltså är Mulugeta ”inte trovärdig” och då behöver nämnden inte heller bry sig om vad han berättar om sin situation. Han skall avvisas.

Vad Håkan Sandesjö säkert visste var att flyktingar från Etiopien och Eritrea regelmässigt lämnar egendomliga uppgifter om sitt födelseår. Skälet är enkelt: det krävs högre matematik för att omvandla ett datum enligt den etiopiska kalendern (som ligger cirka 92 månader efter den gregorianska och där året har 13 månader) till ett svenskt personnummer. Man skriver för närvarande 1989 i Asmara.

Polisen som den gången förhörde Mulugetas tonåriga syster insåg genast att hon räknat fel. Hon kunde inte vara så gammal och hade för övrigt inget att vinna på överdriva sin ålder. Alltså justerade polisen hennes födelsedatum. Men uppgifterna om syskonen lämnades oförändrade. Det framgår tydligt ur asylansökan. Alltså talade både Mulugeta och hans syster sanning, om än enligt olika kalendrar. Den ende som talade mot bättre vetande (ty så enfaldig kan en ställföreträdande generaldirektör i utlänningsnämnden inte vara) var Håkan Sandesjö. Hur den etiopiska kalendern ser ut framgår av varje turistguide.

Men utlänningsnämndens beslut kan inte överklagas. Alltså reser syskonens sändebud till Afrika och återkommer med Mulugetas födelseattest (bekräftad av Eritreas ambassad) samt den nedslående uppgiften från Röda korset att alla spår efter deras familj upphör 1991. Enligt armén har de övriga syskonen stupat i striderna. Då måste ju rimligen Mulugeta få stanna hos sin syster, särskilt som regeringen beslutat (förordning 1994:189) att inte avvisa minderåriga som sökt om asyl före 1993, om det inte finns särskilda skäl som talar däremot.

Något annat beslut kan en renhårig jurist knappast fatta. Men Birgit Råberg är numera jurist hos utlänningsnämnden. Hennes och Karin Bonnedahls beslut säger i korthet följande:

Det spelar ingen roll att Mulugeta Gerzgher saknar annan familj än systern i Sverige, att han bott hos henne i fem år, gått i skola, och att läkare, rektorer och fem hundra elever vid Brännkyrka gymnasium vädjar för hans sak. Det spelar inte heller någon roll att de tidigare avvisningsbesluten berodde på illvilligt felfinneri hos utlänningsnämnden. Visserligen omfattas Mulugeta av den ovan nämnda barnförordningen, ägnad att skydda minderåriga som hunnit rota sig i Sverige. Men det tänker inte nämnden ta hänsyn till. Det är nämligen inte Sveriges utan Mulugetas eget fel att han rotat sig i Sverige! Han har nämligen ”hållit sig undan verkställighet av avvisningen”.

Har han hållit sig gömd? Nej, han har gått i skola och bott hos sin syster. Men rådman Råberg menar att Mulugetas brott består i att han inte funnit sig i utlänningsnämndens misstänkliggörande av hans ålder, det vill säga att han överklagat, i stället för att ta sitt pick och pack och dra åt helvete. Därför skall han nu dra åt helvete”. . . det kan inte anses strida mot humanitetens krav att verkställa avvisningen”.

En ledamot, Doris Håvik, har reserverat sig mot nämndens beslut. Hon har aldrig förstått på vilka grunder nämnden misstrott Mulugeta, inte heller kan hon förstå ”vad som gått in i detta ärende”.

”Bäste Andersson. Det har efter utredning framgått att ni, såsom ni själv uppgivit, bodde vid Bogatan. Misstaget berodde på ett skrivfel hos myndigheten. Ni har emellertid blivit ålagt att riva huset. Då ni inte verkställt myndighetens beslut har ni inte uppfyllt de kriterier som gäller för omprövning. Ni åläggs att omedelbart riva huset. Detta beslut får ej överklagas.”
Ett Riktigt Gott Nytt År med utlänningsnämnden önskar

MACIEJ ZAREMBA

Annonser
No comments yet

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: