Skip to content

Danskt nej till EU gläder många sällskap

april 15, 2009

Danskt nej till EU gläder många sällskap
DN 920604

DANSKT NEJ till EU – en seger onekligen, men för vem?

För Per Gahrton, Karl Erik Lagerlöf och Sven Wollter? Eller för Le Pen, Slobodan Milosevic och fremskridtspartiet? Inget har de givetvis gemensamt, utom glädjen över danskarnas beslut. Le Pen vill bevara Frankrike för sig och han värnar uppriktigt landets suveränitet, så att ingen kan lägga sig i den dagen Frankrike bestämmer sig för att låta rättigheterna följa hudfärgen. Våra EU-motståndare värnar också uppriktigt om Sveriges suveränitet, på det att inga försämringar av våra levnadsvillkor och vår demokrati smyger sig in över gränserna. Suveränitet här och suveränitet där, men som synes för helt olika syften.

DET ÄR INTE MIN avsikt att misstänkliggöra den svenska nej-rörelsen genom att påpeka i vilket sällskap den i dag tömmer glädjebägaren. Men det finns förstås skäl att undra vilket sällskap som gjort den bästa analysen. Varken Le Pen eller Per Gahrton tänker bara på vad EU kan tänkas betyda för Frankrike och Sverige, de tänker givetvis på kontinentens framtid.
Väl avgränsade stater med nationell eller etnisk tillhörighet som slumrande ideologi – gagnar det i dag den europeiska demokratin eller gagnar det Le Pen och hans bröder? Mot den nationella suveräniteten står ekonomisk och politisk integration och – en väldig tröghet. Man kan förenkla ytterligare: politisk lokal rörlighet mot centraliserad tröghet.

Just detta alternativ borde vara det starkaste argumentet för en europeisk union. Jag tror nämligen att i dag – och för årtionden framöver – gagnas demokratin i Europa av trögheten, av tvånget till konsensus i avgörande beslut och av ökat ömsesidigt och politiskt beroende. Eftersom alla dessa långdragna processer, just genom sin petiga omständlighet och sin fixering vid mänskliga rättigheter, snarare än vi anar kan börja framstå som en höjdpunkt av demokratisk maktutövning.

DEN DEMOKRATISKA EU-byråkratin skulle knappast framstå i så fördelaktigt ljus om inte demokratin i övrigt varit hotad. Man trodde för tio år sedan att Le Pen var en dagslända, nu är han en del av det franska systemet. De tyska republikanerna bidar sin tid, nyfascismen växer över hela kontinenten och i de postkommunistiska länderna lurar auktoritära lösningar på ekonomiska problem.

Västeuropas traditionella partimönster – jämgammalt med demokratin – befinner sig i en djup kris, och även om den är självförvållad finns det ingen anledning att glädjas över alternativen: framstegspartier, nationella fronter och demagogisk populism. Och för första gången sedan 1945 pågår ett regelrätt krig mitt i Europa, och det är etnisk och nationell tillhörighet och inte ens olja eller guld som sätter sinnena i brand.

Folk brukar reagera med harm när någon antyder att centralisering och byråkratisering, tröghet och mindre representativ demokrati i vissa lägen kan åstadkomma mera demokrati än en mera omedelbar folkvilja. Och det brukar heta om EU-anhängarna att de säljer ut vår demokrati. Men samma personer som klandrar oss för detta reagerar själva med bestörtning när staten släpper greppet om skol- och daghemsfinansieringen till förmån för de onekligen mera direkt demokratiska kommunerna. Man vill ju värna om kvaliteten, och den värnas ju bäst av staten . . .

KANSKE VÄRNAS OLIKA värden bäst på olika nivåer. Om vi accepterar att skolkvaliteten i Bjurträsk är en nationell angelägenhet, är kanske den europeiska demokratin och freden värda en uppoffring av vår – alltmera tvivelaktiga – förmåga att lokalt fullända demokratin till förmån för en kontinental tröghet som kan försvåra att den avskaffas på annat håll. Sambandet är uppenbart. Utsikterna till ett närmande till EG har exempelvis redan civiliserat åtskilliga populistiska politiker i Östeuropa.
EU-motståndarna bör fundera över detta. Rasisternas och ytterlighetspartiernas motstånd mot den europeiska integrationen är kanske, när allt kommer omkring, det starkaste argumentet för den.

MACIEJ ZAREMBA

© Maciej Zaremba. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck, annan kopiering eller publicering är förbjudet utan tillstånd.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: