Skip to content

Vi ska bara rädda dem vi har användning för

april 15, 2009

Vi ska bara rädda dem vi har användning för
DN 921106

En svensk oljetanker råkar på skeppsbrutna. De klänger uppför relingen men knuffas ned i vattnet av kaptenen som förklarar: Vi har inga vikariat lediga, varken i mässen eller i maskin.

Detta är, i ett nötskal, invandrarverkets och Ams förslag till hur Sverige framledes skall behandla flyktingar som inte uppfyller Genevekonventionens villkor. De som flyr undan ett krig eller ”etnisk rensning” gör det inte.

De har hittills behandlats välvilligt – av humanitära skäl. Chefen för invandrarverket Christina Rogestam och Amschefen Göte Bernhardsson säger det inte rent ut, men innebörden i deras förslag är ett grundläggande principskifte: att ordet ”humanitet” stryks ur den svenska flyktingpolitikens vokabulär och ersätts av ”arbetskraftsbehov”. Och rent ut: Vi skall bara rädda dem vi har användning för.

Det är ett skamligt förslag. Det är demagogiskt, jämställer skyddssökande med arbetssökande. Någon som kanske flyr för sitt liv skall avvisas med argumentet att vi inte kan ”erbjuda arbete eller meningsfull vistelse”. Som om Rogestam och Bernhardsson inte visste att för den som flyr undan krig och förföljelse är all vistelse i fred meningsfull. Om det så är i en barack och under en filt.

Det är ett inhumant och korrumperande förslag; det erbjuder en principiell ideologisk lösning på ett problem som hittills varit och borde förbli praktiskt, nämligen hur många förföljda ett rikt land som Sverige i varje givet läge kan hjälpa på bästa sätt. I stället placerar de båda verkscheferna principiellt våra arbetsmarknadsproblem framför de hjälpbehövandes liv och hälsa. Med samma argument kan man i morgon upphöra med hjälp till Somalia. Ams har säkert behov av pengarna till praktikplatser i Sverige. Det var just med sådana principiella argument som Medicinska föreningen i februari 1939 krävde avvisning av tio judiska läkare på flykt under Hitler. ”Den akademiska ungdomens framtida försörjningsmöjligheter må icke äventyras . . .”

Jag trodde att ämbetsverken var till för att efterleva riksdagens lagar, inte att producera ideologi eller ägna sig åt politiska utspel.

Men nu börjar visst svansen vilja vifta på hunden.

Hur många och vilka flyktingar kan få skydd i Sverige? Vad har vi råd med, ekonomiskt och politiskt? Det är dessvärre omöjligt att veta. ”För dyrt”, knorrar visserligen folket, men det gör folket rätt i. ”Otrivsamt och ovant”, klagar grannar till flyktinglägren i Norrland, och även det kan man förstå, menar jag. Det är mycket begärt att folk som i århundraden besparats kulturkrockar plötsligt skall klara sådana utan gnissel. Men nu klagar den ena skribenten efter den andra över svenskarnas bristande humanitet. Litet förhastat, ty svenskarnas humanitet har inte utsatts för några äkta prov, det har däremot deras lydnad. Vi vet visserligen vad som kan hända när invandrarverket på traditionellt översittarvis smäller upp ett läger i utkanten av byn, betalar vad stugägaren begärt, inhyser personalen på stadshotellet och låter pengarna flöda. Men vi vet inte vad som skulle hända om femton hemlösa familjer från Sarajevo eller Pecz kom vandrande till samma by en kall novembermorgon.

Missnöjet med vad det kostar är dessvärre i långa stycken legitimt. Men om inte massmedierna belyser invandrarverkets hisnande slöseri med allmänna medel borde kanske en fristående medborgarkommission genomföra en revision. I annat fall kommer missnöjet att drabba de oskyldiga flyktingarna och demoralisera vår frustrerade humanitet.

Ett exempel: ”Flyktingslussen” i Carlslund utanför Upplands Väsby kostar invandrarverket 24 miljoner i årshyra eller 1 400 kronor per kvadratmeter, och då består en femtedel av utrymmet av källarlokaler. Det är ungefär dubbelt så mycket som det skulle kosta om samma sluss inhystes i de flottaste våningarna vid Strandvägen. Alla anställda vet om det och har klagat i åratal, men inget händer. Och vad heter, tror läsaren, den skojare till hyresvärd som gör ett sådant klipp i fastighetskrisens tider? Han heter byggnadsstyrelsen.

Kanske finns det angelägnare uppgifter för generaldirektören Rogestam än ideologiska utspel i Bert Karlssons anda?

MACIEJ ZAREMBA

Annonser
No comments yet

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: